Då har vi äntligen kommit in på vecka 7. Det känns som tiden går så sakta då man så gärna vill få reda på resultatet av allt det här, men nu är det förhoppningsvis maximalt 14 dagar kvar till dess att vi får veta!

Stacy blir rundare och rundare, även om jag nog trodde det skulle synas mer än vad det gör på henne när hon står. Hennes päls gör allt vad det kan för att dölja allting. På hennes sidor kan man ändå se att pälsen börjar stå rätt ut, nästan 90 grader mot marken. Känner man efter så märker man definitivt att hon börjar bli ordentligt rund.

Här kommer några bilder på den blivande mamman, dygn 49, med magen i fokus:

Tiden går sakta men säkert framåt, vi är nu inne på dygn 47 och snart inleder vi den 7:e veckan. Igår var vi och vägde henne igen och på mindre än 2 veckor har hon ökat 0.9 kg. Totalt har hon ökat ca 1.5 kg i vikt och omkretsen kring midjan har nu ökat med minst 7 cm, varav 1.5 cm ökning de senaste 3 dagarna.

Stacy är fortfarande pigg och följer gärna med på långpromenaderna, vilket är kul. Hon vill fortfarande upp på sina stenar längs vägen men nu räcker det om hon sätter framtassarna mot stenen. Vi har smått börjat använda hissen istället för trapporna i trapphuset – en idé som Zeke tycker är jättebra, för hissen innebär chans på en extra godis. Stacy däremot tycker hissen tar för lång tid, så hon vill hellre ta trapporna…

Nu har det gått en bit in på vecka 5. Ultraljudet gjordes dygn 33 och då var det svårt att känna någon förändring kring magen för en ovan. Nu däremot, mindre än en vecka senare, börjar hon bli rund och go’. Magen börjar växa men än så länge känner man nog förändringen tydligare med händerna än vad man kan se med ögat.

Jag hittade en sida där det står om hur embryot/fostret utvecklas under olika perioder. Exempelvis så är Stacy idag på dygn 39. Fostren är vid detta lag ungefär 6 cm stora och nu sker bland annat förbening av tårna. Om man jämför det med att fostren var knappt 3 cm vid dygn 33, så har fostren nästan fördubblats i storlek på mindre än en vecka! Utvecklingen går i rasande fart, redan till imorgon kan varje enskilt foster ha växt 0.5 cm!

Stacys mage dygn 39 – börjar bli rund och go’

Fina Stacy

Stacy börjar nu bli riktigt hungrig igen och vi har sakta börjat öka mängden mat per dag samt späda med kraftigare foder. Hon är fortfarande pigg och får sina bus-ryck ibland men på promenaderna börjar det gå långsammare (vilket är förståeligt).

Idag har varit en nervös förmiddag i väntan på tiden för ultraljudet på eftermiddagen. För ja, det blev ändå ett ultraljud även om jag varit osäker på det tidigare.

Först undersöktes Stacy lite och veterinären kände på henne. När hon kom till magen så trodde hon att det kunde vara något på G, att det fanns tendens att det kunde finnas någon valp därinne i magen. Sedan kom sköterskan och rakade magen på Stacy innan vi begav oss till rummet där ultraljudsmaskinen stod. Det var otroligt nervöst att vänta de där sista minutrarna inne i detta rum innan veterinären kom så man kunde få bekräftat hur det låg till! Var hon dräktig eller skulle det visa sig att det inte fanns ett spår av valpar inne i magen?

Vi blev glatt överraskade! Det var fullt av liv inne i Stacys mage. På vänster sida av magen kunde man få in 2 stycken valpar i bild samtidigt och på höger sida fanns det 2-3 stycken. Veterinären trodde på 5 st valpar, men som minst är det 4 st! Veterinären tyckte också att det var roligt att vi väntat så här pass länge med att göra ultraljudet så man såg lite mer av valparna. Man såg tydligt hur hjärtat slog på allihopa och en av valparna var väldigt aktiv och låg och sprattlade för fullt där inne i magen.

Nu är det bara att hoppas att den fortsatta dräktigheten går bra och att det föds friska och krya valpar! Veterinären trodde att det var minimal risk att någon av valparna skulle ”försvinna” (brytas ned av tiken) såhär långt in i dräktigheten. Det är bara att vänta och se…

Vi passade även på att köpa lite kraftigare foder som Stacy ska få börja äta om knappt 1 vecka. Nu när vi vet att det sprudlar av liv inuti henne.

Idag har det gått 4 veckor sedan Stacy parades. Snart har alltså halva dräktigheten gått, om hon nu alls är dräktig vill säga… I princip har Stacy vägrat äta sin vanliga mat hela vecka 3. Däremot har hon haft god aptit vad gäller annat gott som exempelvis pannkaka, korv och ost… Men att vägra äta upp maten är någonting som är väldigt olikt Stacy, så förhoppningsvis är det ett gott tecken nu när vi väntar på bekräftelse att hon är dräktig.

Dessutom spydde Stacy på en promenad under veckan. Detta kan vara en tillfällighet (fruset hästbajs är ju rätt så smaskigt) men å andra sidan var det väldigt länge sedan Stacy spydde sist (pga hon exempelvis ätit något olämpligt ute). Så det känns inte helt rätt att påstå att denna händelse skulle kunna räknas med i listan över tänkbara tecken på dräktighet när det bara hänt en gång under veckan (och dessutom på en promenad då hon kan ha stoppat i sig något opassande)…

Trots att hon ätit långt under hälften av en hel veckoranson med mat så har hon inte minskat i sitt midjemått. Tvärtom har hon snarare ökat något i midjemåttet. Det är ingen stor ökning sedan förra veckan, men det har definitivt ökat sedan parningsdagen nu. Sedan om det beror på valpar som utvecklas i magen, på att hon lagt på sig eller av någon annan anledning är ju för tidigt att säga än… Hon erbjuds i vilket fall inte mer mat än i normala fall än.

Nu är det även möjligt att göra ultraljud om man känner för det, om det blir ultraljud så sker det nog någon gång i mellandagarna. Det är så spännande!

Idag är det 3 veckor sedan Stacy parades. Vi håller utkik för fullt efter tecken som kan tyda på att hon är dräktig. Till exempel mäter jag hennes midja varje vecka för att se om midjemåttet ökar någonting. Jag har inte förväntat mig att så mycket ska hända runt midjan än, det verkar vara från ca vecka 5 och framåt som det mesta händer där. Det har i vilket fall hänt lite grann!

Annat som märkts av den sista tiden är att hon har blivit mer tillgiven och söker mer kontakt än tidigare. Under vecka 2 blev hon mer matintresserad än tidigare och påminde oss för första gången i sitt liv om det dröjde för länge med maten! Sista dagarna har hon istället blivit mer nonchalant igen och kan stanna upp och titta på när Zeke äter istället för att äta själv… Sedan är hon nu, ca 4.5 veckor efter första löp-dagen med blod, fortfarande lite svullen.

Framtiden får utvisa hur det blir. Om hon verkligen är dräktig, om hon är skendräktig eller om vi hoppas så mycket så vi inbillar oss…

Vi (framförallt jag) har även velat lite hur vi ska göra med fosterdiagnostiken. Röntga eller ultraljuda, inget av dem eller både delarna? Vill gärna veta hur många valpar som ska födas fram (om det nu finns några där inne i magen…) men vill å andra sidan gärna veta tidigare om hon är dräktig så jag vet hur jag kan lägga upp inomhussäsongen för killarna… Om Stacy får valpar vill jag ju helst inte att killarna är ute och råkar dra på sig någon smitta eller liknande som valparna kan få… Men jag vill ju heller inte säga upp min plats om det är så att hon inte är dräktig… Vi får se hur det blir, för än är det ett tag kvar innan det går att göra något av alternativen!